Jag kände att jag bara måste skriva om dig!

Även om vi bara träffats kanske fem minuter en gång (vilket förhoppningsvis blir mer i sommar) så vet jag bara att du är min bästa vän! Vi har pratat i mer än ett år på msn, sms, bdb m.m och du lyssnar alltid på mig, precis som jag alltid lyssnar på dig. Du är alltid där och du bryr dig inte om jag är jobbig och bara klagar utan du får mig alltid glad på ett kick! Jag är så otroligt glad att vi började prata, där i påms rompa. Egentligen hatar jag att läsa när folk skriver sånt här för det känns så meningslöst men du är helt otrolig bara! Känns som att jag bara babblar och det gör jag antagligen men du har hjälpt min självkänsla något så fruktansvärt mycket! <3 Jag kan vara mig själv med dig och du står ut med alla mina onödiga sms när jag har tråkigt. Du är trevlig, glad, positiv, omtänksam, generös och bara helt underbar! Haha, allt jag skulle skriva bara försvann. Men jag kan ofta känna att jag inte kommer klara av livet, att alla är mycket bättre än mig och blir avundsjuk på t.ex dig och Malin som liksom har allt. Utseende, röst och personlighet. Och det är inte allt! Jag har till och med blivit paranoid och tror att alla pratar skit om mig och att jag är taskig och irriterande och bara ställer till besvär. Till och med hemma känner jag mig i vägen och jag har ångest till exempel varje söndag men också andra dagar inför löjliga småsaker som egentligen är baggisar, men när jag pratar med dig så försvinner allt det och jag lever bara nu! Det är så oerhört skönt att koppla av och tänka bort all skit jag känner. Du betyder otroligt mycket för mig även om vi inte 'känner' varandra. Vi vet ju ganska mycket om varandra och jag hoppas vi ska fortsätta utveckla vår vänskap och ses fler gånger. Till slut kanske mamma går med på att jag kan åka upp till dig! Usch vad mycket babbel men det jag huvudsakligen ville säga var:
Du är en otrolig människa, ändra aldrig på dig och Tack för allt du gjort för mig!
Om jag känner mig deppig skickar jag bara ett sms till dig och när jag får svaret är jag glad igen! <3
Och slutligen, glöm aldrig att jag alltid finns för dig och lyssnar och hjälper till så gott jag kan! <33

Hoppas nu inte att någon (malin eller simone eller så) tar illa upp utan jag tycker otroligt mycket om er och ni betyder också massor men det tar jag för givet att ni vet! <3 Kände bara att jag behövde skriva om Vicke! :)

Till den allmänna befolkningen (om någon nu läser detta xD):
Visst, det finns massor av snuskiga gubbjävlar ute på internet men jag har haft några av mina bästa stunder här och träffat så underbara människor. Några har jag träffat i verkligheten och det är värt det! Bara man är försiktig (inte är ensam och är på ett ställe med mycket folk till exempel) så är det bara bra att ta risken för man kan få såå mycket tillbaka! Alla är inte gamla gubbar. När jag skulle åka till Stockholm för att träffa Vicke var det många som sa "Men tänk om det är en gammal gubbe" men så kan man inte tänka för tänk om det är den bästa människan man någonsin träffat. Man måste ta risker, man kan inte sitta inlåst hela livet. Det man kan göra är att ta risken på ett säkert sätt. Så jag kommer aldrig förbjuda mina framtida barn för att träffa folk de träffat på internet, dock kommer jag vilja veta i förtid och se till att risken minimeras för dom. Men jag vill inte att de ska missa chansen att hitta en underbar vänskap!
Ta risken, det är värt det!

Nu har jag babblat klart, men hoppas att jag fick fram någonting! Inte precis en mvg-uppsats det här :)